Det blir så...

...PÅTAGLIGT.
Och jag hatar det, jag ogillar inte, jag HATAR det.
Åter igen en julaftonskväll själv. Eller jag har en pskotisk katt och en katt med sömnapne här hemma också. Dom skiter blanka fan i att det är julafton. Egentligen gör väl jag det med, men det är jobbigt, tråkigt och sorligt.
Det blev så som jag verkligen inte ville att det skulle bli.
Jag har lite feber och ont i halsen också, det gör inte saken bättre. Synd om mig nu.

Ska ta en dusch, på med myskläderna, fixa en kopp te och se på tv. I morgon vankas det jobb igen.

Till mamma.
Det är sjukt kallt här hemma. Åt helvete för kallt faktiskt. Man hinner inte ens tina upp förrens det är dags att gå ut igen.
Idag har jag jobbat, från 07:30 till 20:00, det gick bra men väldigt lungt. Folk har visst släkt att hälsa på. *pik* Arg på dig för att du försvann.
Jag har nog ärvt din dåliga karaktär, för jag håller på och äter ihjäl mig.

Vart är du? Kanarieöarna? I bikini med en paraplydrik kanske?
Vart du är är så önskar jag dig en god jul. Skickar dig massa kramar dit du är.
Ha det bäst så ses vi i Nangiala senare.
Jag älskar och saknar dig.
Skönt att du slipper kylan.
Din Dotter.