Nu ska jag berätta en sak för er.
För några veckor sen skickade en helt okänd man för mig ett mail till mig på facebook. Han skrev att han tyckte jag var vacker och skulle vilja lära känna mig.
Min spontana tanke var. "vad är det för gränslös desperat snubbe"
Nåväl. Jag skrev ett kort svar och tackade för de fina orden.
Nu har jag fått reda på att det är en kompis, pojkväns vän.
Igår skrev han och frågade om vi skulle ta en fika på kupolen någon dag???!!!???
Jag har ALDRIG blivit utbjuden på nått sånt där.
Jag tycker det känns lite tramsigt, läskigt och nervöst. Vad ska jag prata med honom om liksom?
Mina mattor som jag väver? Min son? Att jag tycker väderkvarnar är det vackraste som finns? Eller att jag ömmar för blyga tjockisar??
Han ser ut som en blandning av en mödare och brödrost. Med himla vackra snälla ögon.
Han verkar vara stor och muskulös....
Ärligt talat så vet jag inte hur man gör i sånna här situationer..
Jag vill påpeka att jag INTE är ute efter någon ny pojkvän, men erkänner att jag blir lite smickrad när någon tycker jag är vacker..
Fika känns... nervöst. Jag hade hellre gått en promenad eller fått en mosbricka.
Vacker på kort är ju lätt att vara... men sanningen är inte så... han kommer känna sig lurad.. och tänk så är han en liten tjockis som luktar svett och pratar om tråkiga saker.
Ja nä... jag vet inte.... hur jag ska göra.
Hur skulle ni ha gjort??
Jag skulle ha föreslagit en promenad till honom. Dom man minst anar är något för en kan faktiskt vara den person man behöver mest. Ge han en chans, om ni inte faller för varandra så kanske det kan bli en bra vän eller bara en bra erfarenhet. Man måste våga göra saker som man aldrig tror man skulle fixa för att växa, så kör bara kör...
SvaraRaderaKram kram
Sussi T
Go Go Go girl! Självklart ska du ta chansen! Du har inget att förlora! Ta en promenad och snacka lite om dittan och dattan. Som kloka Sussie skriver så blir det hur som helst en erfarenhet, och de är dom man växer av!
SvaraRaderaAtt satsa utan förhoppningar, att visa alla sina sidor från början, bra som dåliga, att ge en liten bit av sig själv utan att glömma vem man är.. vem vet vad det leder till, en vän för livet, en kärleksrelation eller bara en trevlig fika.. unna dig själv den chansen, släpp nervositeten och var dig själv för skulle det visa sig att det är rätt så är det ju dig, fia, franks mamma som älskar att pyssla och promenera som han ska falla för... :)
SvaraRadera