Väntar på flaskpost.

I dag fick jag post, inte ett kärleksbrev.... men endå ett BREV, ett brev från en vän.. hur ofta händer det??? Aldrig juh.. himla himla kul. tack!

I dag har jag haft massagekund så har Sanna varit här och hälsat på. Goa fina Sanna. På torsdag ska vi gå loss på kupolen=) Jippi.. Jag har verkligen bara fula kläder.. Måste ha lite nytt. Kanske är jag en ytlig kall människa som borde tänka mer på dem som inte ens har kläder. Men men icke.
Inga kattungar än. Men nu är de avmaskade och fästingstoppade... 307kr! Dyrt med missor.

Jag måste verkligen göra nåot kul snart. Det är viktigt att ha något att se fram i mot. Det är VIKTIGT! Just nu så har jag inte just nått att se fram i mot. Skulle vara Peace and Love då=)
Jag är inte riktigt nöjd med mitt liv... det känns surt. Känns som jag går och väntar på något hela tiden, men vet inte vad det är jag väntar på. Känns som jag lever i en bubbla och det riktiga livet snurrar på där ute, men jag kommer inte ur min bubbla. Jag behöver någon som kan spricka hål på den och ge mig lite glädje och en gnutta hopp. Åter igen, jag behöver en karl! Jag har alltid som måtto :Kan själv.
Jag har alltid sagt att jag är en omvårdande människa. Jag ger gärna till andra. Pysslar och sköter om dem. Stöttar och hjälper. När någon vill hjälpa mig så drar jag i bromsen direkt. No no...jag vill inte känna mig skyldig.(?) Jag känner så.. som att jag blir ett problem om någon bryr sig om mig eller vill hjälpa mig på något sätt. Jag vill inte att någon annan ska behöva delta i mina problem och mina sorger.
-Sluta dallta har varit mitt försvar, KAN SJÄLV!
Men fan vad jag behöver lite ompyssling nu, lite kramar, lite hjälp, jag vill ligga i någons famn och bli tröstad som ett litet barn. Jag vill ha någon som bryr sig om mig. Jag vill vara älskad.. Jag vill inte vara så satans förståndig och duktig och stark hela tiden.. jag behöver få bryta ihop, jag behöver lite dalltande=)
Jag behöver få höra "du är duktig sofia" "det kommer bli bra" "du är bra som du är" "jag lämnar inte dig"
Jag vill sörja, vara arg, gråta... men vågar inte...

Att visa sig sårbar, är väl att vara stark. ?
Jag visar mig aldrig svag...
Vag skulle hända om jag sänkte garden...
Jag är ensam, och jag är banne mig inte stark.