torsdag 26 april 2012

Okej?

Sanningen kan vara hård.
Som ett slag i mellangärdet så man tappar andan.
Jag vet, jag känenr ju. Jag litar på min magkänsla.
Nu gäller det bara att acceptera. Det är svårare.

Tänker ta en bloggpause ett tag nu.

Jag är för trött, för sårad, för ledsen för tom just nu för att ha något vettigt att skriva.
Frank ska få all min uppmärksamhet nu.

Hoppas ni finns kvar senare.
Var rädda om varandra.

8 kommentarer:

  1. ..kommer sakna dig, du berör med dina ord och jag är in på din blogg nästintill varje dag och jag finns absolut kvar senare :) kram till dig och Frank /Sandra

    SvaraRadera
  2. kommer sakna dig,du skriver så fint och du har en jättefin son.Sköt om er.Kram Karin.

    SvaraRadera
  3. Kan bara hålla med.. men finns självklart kvar sen när du orkar skriva igen! Du & Frank är det viktigaste nu. var rädda om er. Kraam

    SvaraRadera
  4. Fullt förståeligt, fokusera på dig och fina Frank nu.
    Kram kram!
    Sussi J

    SvaraRadera
  5. Tackar! Dock himla svårt att inte blogga=) Jág gillar ju det. Har börjat blogga på en annan adress ett tag. Ni som vill hör av er så får ni lösen för att läsa=)

    SvaraRadera
  6. Jag vill gärna fortsätta läsa om din vardag :) // Jessica

    SvaraRadera
  7. Hej vännen! Jag vill gärna ha lösen till din blogg.
    Jag läser din varje dag. Fast jag inte kommenterar.
    Hoppas allt är bra med dig å Frank? Vi skulle ha
    Försökt med en träff snart tycker jag.

    / Kram Malin E

    SvaraRadera
  8. Saknar din blogg ju! Jag vill ha lösen :) / cruella

    SvaraRadera